Insåg precis att jag på senaste tiden väldigt lätt börjat gråta över saker. Precis när jag gick in på en tjejs blogg och det var en bild på hennes man som satt och tittade på deras nyfödda son och log samtidigt som deras dotter satt bredvid, började storgråta för att dom såg så lyckliga ut! Sitter och kollar på klipp på youtube jag har sett 1000 gånger och storgråter. Why förstår inte vad detta kommer ifrån. 

 

Idag har jag haft en riktigt seg dag. Har varit i salongen och det jag hann göra var en uppsättning. Mådde väldigt dåligt på förmiddagen men när jag fick lite mat blev det bättre. 

Någon mer än jag som börjar få ångest över skolan? haha tror att många haft det ett tag men jag har faktiskt aldrig haft det. Varje dag får jag jobba med det jag älskar mest. Men nu har det blivit mer krav, vi ska få nytt schema, och jag börjar tvivla mer och mer. Vare gång jag ska göra något står jag och tänker på hur jag gör, hur resultatet blir, hur jag får be om hjälp, om jag får be om hjälp. Och allt pga att dom bedömmer allt vi gör och efter dessa punkter. Får ångest så fort jag tänker på det. Kommer ju fortfarande bli frisör, det är ingen fråga om den saken, det finns inget annat för mig. Men jag är osäker på om jag kommer bli godkänd och faktiskt få den bedömningen jag vill ha. Är ju urlöjlig som säger så eftersom jag i nuläget ligger på ett C. Men jag vill ha A. Förra året när vi fick våra betyg för tidigare frisörkurser och jag fick C blev jag så arg att jag gick ut ur klassrummet och låste in mig på toan. Lovar att jag hade kunnat slagit sönder något med den ilskan jag kände. 

Vem fan vill inte ha ett A egentligen, men det finns inget jag älskar så mycket som allt med frisör, om jag inte får vara bäst på det vad kan jag vara bra på då. 

 

Nu ska jag lyssna på fler bra låtar och gråta lite mer, haha ha en fin helg hörni! OCH PÅ MÅNDAG KOMMER SARA HEM! nu när jag känner mig så känslig så blir jag ännu ledsnare (av lycka dåra) att hon snart kommer hem!